Sommar i september?

Det ska vara höst nu men när jag ser ut och när jag var ute nyss så är det sommarvärme. 
Gick ut på stan med Milla och Nadja. Skulle hämta mina pengar från Milla och köpa lite och äta (när man är sjuk så orkar man verkligen inte laga mat). Gick och köpte nya bokstavs klistermärken för Millas Scrapbook, Nadja har nu också börjat sina två sidor till boken. Hon, Chris, Milla och Tina verkar liksom vara de enda som jag kan få igång till att göra denna boken för Millas barn. Frida kanske jag får igång men det är lite krångligt eftersom hon bor i Gnosjö. 

Den biten får jag nog lämna till Milla att ta hand om. Denna boken ska ju fortsätta att utvecklas ända fram tills barnet fyller 18 eller tar studenten. Hon har inte bestämt sig för när men men... Det kommer bara att bli super kul för oss alla att få vara en del av barnets liv nu för vem vet hur framtiden ser ut?

Okej nu så ska jag ta och lägga mig ner och vila en stund. Förhoppningsvis så är Milla och Nadja snart klara med sin shopping på stan och redo för att hämta Stacy.
Att jag är sjuk har en stor fördel med sig. Milla får tid med Stacy och det gör dem båda två gott. 

Lewén Out!! 

 

Sjuk

Detta tar jag inte direkt någon bild av. Jag mår super mega apa dåligt. Känns som om man är begravd under ett ton av skit och sedan ytterligare 50 ton med sopor och sedan några ton med jord...där under hittar du mig.

Ja jag vet. Man blir alltid lite extra gnällig när man är sjuk, men det verkar inte spela någon roll för Stacy. Jag ville ligga kvar en stund och dra mig i sängen. Tror du att jag fick det eller? NEJ hahaha.

En annan sak...när jag mår såhär så brukar jag tänka att jag inte bryr mig mycket om mina handlingar, men denna gången så gör jag det och på ett positivt sätt. Jag ska nu göra premiär på min facebook för min blogg. Förhoppningsvis så blir det inte för mycket kritik.
Men bara ifall att det skulle vara fallet....
Om du inte har någonting snällt att säga så säg ingenting alls!!!!!!!
Nu så har jag gjort vad jag kunnat för att få folk att låta bli med elaka kommentarer. Detta är min blogg och inte hela världens blogg så om det skulle finnas någon som har det värre än mig när de läser detta... skaffa en egen blogg och skriv det i. Hehe. 

Nu så ska jag lägga mig ner och fundera på hur jag ska bli av med denna förbannade förkylning (tror det är förkylning i alla fall). 

Lewén Out!  

Ett svårt ämne...

Under några timmar nu har jag funderat på hur jag ska fortsätta detta.
En sak kom jag fram till; även om dessa inlägg om min ADHD och Asperger Syndrom kan leda till att många har förutfattade meningar så är det en smäll jag är villig att ta på grund av hur det gick för mig för 9 år sedan.

Jag kan minnas vissa saker före min diagnos som har satt sig fast i mitt minne, ett minne som jag nog aldrig kommer kunna glömma.
Jag och mamma satt och tittade på Dr. Phil en kväll och det visade hur en man som hade ADHD agerade och hur det påverkade de som han levde ihop med. Hans fru kunde lägga till exempel fjärrkontrollen fel med bara några centimeter och det fick honom att explodera.
När jag såg detta så sa jag till mamma något i stilen med att jag aldrig skulle orka leva ihop med någon som var som han. Detta är tillfället mamma säger till mig att hon tror att jag har ADHD. jag var rasande och gick med på att gå på utredning bara för att bevisa henne fel, men det visade bara att jag var den som hade fel.

Hur läkarna berättade för mig var något av det mest fruktansvärda jag någonsin varit med om. De kom in och visade på en whiteboard tavla och här visar på ett ungefär den bilden som jag minns den (kanske såg den annorlunda ut egentligen men i stora drag är detta hur den såg ut)

 

 Denna bilden har hemsökt mig länge. Jag gick till dessa utredningar för att bevisa att det inte var något fel på mig och istället får jag veta att det är ett fel med mig. I alla fall var det vad jag trodde då. 
Kan du föreställa dig hur det är att få höra att det faktiskt finns ett namn, en benämning på din personlighet? Och att få det på en sån här bild. Det var nog en av de mest fasansfulla upplevelser jag varit med om. 

När jag satt där med denna nyheten så var det verkligen som om läkarna sa " Du har ADHD. Deal with it!" För dem var det inget märkvärdigt alls. Deras jobb var ju klart. Vad kunde de göra mer? Jo just det. Jag visade tydligen spår av andra handikapp förutom ADHD och skulle på vidare utredning i Lund. Det där kändes som om någon sparkade och spottade på dig när du redan låg på marken och förblödde efter Gud vet hur många knivhugg.
 Men den upplevelsen jag fick av att veta att jag har ADHD gjorde att jag någonstans inom mig gav mig själv ett löfte att aldrig låta någon få gå igenom det helvete jag fick genomgå där. 

Så oavsett hur svårt detta ämne är för mig så är jag skyldig andra det. Andra som söker kunskap i vad som kan för dem blivit en svår nyhet. Idag ser jag väldigt stor förändring. När jag fick min diagnos så fanns det inte mycket fakta eller ens en gång kunskap om ADHD. Idag finns den informationen överallt och jag kommer försöka vara en del av den utvecklingen och skriva om min vardag men någonting som man måste minnas om detta är att ADHD är en del av mitt liv och min vardag. Det är ingenting som man med lätthet kan avgöra vilken del av ditt agerande som är ADHD eller vad som inte är det. 

Lewén Out!!!

Falsk?

Under flera månader har jag funderat på en sak... hur ska jag skriva om en stor del av mitt liv som många kan döma en för? 
När jag fick en viss diagnos för 9 år sedan och jag fick höra att det var ingenting att skämmas över så jag berättade för några som jag trodde vad mina vänner men när jag en dag sa ifrån under en lektion i skolan så ställde sig en av dessa vännerna sig upp och frågade rätt ut "Johanna har du tagit din medicin idag?" Och där var det...blickarna som jag minns varje dag hur de tittade på mig som ett missfoster utan att ens en gång veta vad det var för någonting som jag hade som krävde medicinering.

Så nu efter många år som jag har spenderat på att gömma mig i mig själv så talar jag ut helt och hållet.. jag har ADHD och Asperger Syndrom. Det är svårt att beskriva detta eftersom jag alltid levt med det, men i korta drag så kan jag väl förklara det som följande; koncentrations svårigheter. Dessa svårigheter är svåra att förklara för att det finns så många olika aspekter till just dessa svårigheter. Men jag ska göra mitt bästa till att förklara undan för undan, men just nu så har jag mycket att stå i så... 

To Be Continued...

Tankar om kommande året...

Sedan jag fyllde år har det hänt lite saker, men kanske inte fullt så mycket.
Tankar om att ha en hund blir både starkare och svagare. Svagare när det kommer till nackdelarna och ibland att jag tänker att jag kanske inte räcker till som en ägare.
De positiva tankarna kommer när man tänker på vad för nytta som en hund drar med sig. Sällskapet och en ursäkt att komma ut från lägenheten är ett stort plus. Hoppas att jag kan fatta ett bra beslut. 

Utöver det så har jag fattat ett något okej beslut om en utställning av tavlor och annat fram mot vårkanten i den lilla parken som de har öppnat upp här bredvid. Den är så pass liten och okänd att jag och Anette slog våra huvuden ihop och kom överens om att ha en utställning tillsammans i den parken. Det kan inte vara många som har bokat upp den redan. En annan sak som är en fördel med denna utställningen i parken är att det inte kostar någonting.


Vad ska jag måla för något? Tänkte att jag skulle försöka under hösten och vintern ta och samla på mig olika motiv från gatorna nära parken och inte det vanliga tjafset med kända landmärken från stan. 
Anette ska ta och måla fler stenar med olika motiv på. Jag har sett bilder på stenarna och de är faktiskt väldigt bra gjorda så de kommer nog att sälja.

Jag försöker att klura ut en liten detalj till. Jag vill göra någon slags Hugo utställning och samla ihop pengar till EB. Problemet där är att materialen kan kosta ganska så mycket och när man har en sån stram budget som min så är det inte så lätt att göra någonting sådant, men kanske skulle det gå om jag gör som Anette och målar på stenar. Då är det inte lika dyrt, det enda som jag betalar är tid och lite färg (vilket inte gör så mycket). 
Än så länge så är det bara idéer som jag bollar med för mig själv. Förhoppningsvis så kan jag fundera ut någonting. 

Lewén Out!

Födelsedag 1

Fyller för visso år idag men familjen firade mig igår. Det är ju lättare att fira mig när alla är lediga hehe.

Fick så mycket fina saker. Fick en fin blomma och tusen kronor av Jonas, Katarina, Daniella, Robin och Tyson, kommer väl till pass nu när jag håller på att ändra inredning till vintage i hela lägenheten ^_^

Blommor och kort

   Fick en tavla med flera olika ord som tydligen beskriver vad Jennie, Johan, Felicia, Emelie och Timmy tycker om mig. Jennie sa att jag kunde titta på den varje dag och se vilket ord som passar mig för dagen. 
Jag undrar om Jennie vet hur mycket jag uppskattar såna småsaker. Det gjorde mig verkligen jätteglad <3.
Förutom tavlan så fick jag 300 kronor, vilket kommer som sagt väl till pass. Hehe :P

Tavla och kort

Av Josefine, Chrille, Theo, Dea och Hanna fick jag en Carpe Diem skylt och 300 kronor.

Carpe Diem och kort

 Fick av mamma och pappa en kudde, sängöverkast, örngott för prydnadskuddarna som kommer senare från Jotex, det var tydligen slut i lagret för tillfället. Plus nya fina gardiner för sovrummet. 

Gardiner, kudde, örngott och sängöverkast

 Tar mer bilder senare när jag fått i ordning på rummet senare idag, plus ska snart ut och shoppa. Hoppas att jag hittar nya sängkläder med som går i vintage stil ^_^
Ska ringa Milla och Chris med och höra om de kan följa med mig och shoppa. Det är så tråkigt att shoppa ensam. 

Lite bilder från kalaset...

Från vänster; Katarina, Jennie, Josefine, Chrille och Daniella

 

 

Från vänster; Felicia, Timmy, Jonas och Johan

Födelsedags tårtan

Öppning av presenter

 

Dag 4

En väldigt lång dag för både mig och Stacy.

Det underliga är nog mina drömmar under morgonen. Jag drömde att jag höll på att försova mig till mitt, Camillas och Chris möte idag vid Kronan för att ta bussen tillsammans till Millas jobb, men tur att det bara var en dröm.


Vi vaknade i god tid, tog vår morgonpromenad och köpte frukostbröd. Sedan in i duschen, göra mig i ordning och sedan bar det av mot stan. Väl ute i Lyckeby mötte vi Nadja och Nellie för lunch på Millas jobb, gick bort till Amiralen. 
På vägen dit gjorde jag ett fynd. Om jag inte hade haft koll på Stacy så hade jag nog inte märkt det. Där på cykelbanan låg två tjugolappar så fint. Frågade om det var Nadjas, men när det inte var det så sa jag tack så mycket och lade ner dem i väskan som sedan gick till Stacys leksaker, godis och en scarf som var både för henne och Milla. En röd scarf där det står Min Matte är Singel.

Hon fick en pip leksak, en grymtande gris och sedan några godisbitar som skulle hjälpa mot hennes andedräkt och som dessutom skulle vara populära hos många hundar, men hon skulle så klart stå ut i mängden. 

Inne på Amiralen köpte jag saker för mig själv. Expansionspaket till Sims 3, glödlampor och sedan det vita metall skyddet för HTC. Nadja och Nellie gick hem igen (Nellie började bli lite trött) medan jag och Chris åkte in till stan. Gick till apoteket för att hämta ut medicin, gick sedan vidare till Glassiären och tog glass där med Chris. Det var ju så förbaskat varmt och fint väder helt plötsligt. Efter det så gick jag in lite snabbt på Wachtmeister och köpte Sims 3 plus lite hundgodis till Stacy. 
När jag var klar så sa jag hej då till Chris och gick hem med Stacy, städade upp lite snabbt och slängde in två maskiner tvätt. 


Så man kan ju lugnt säga att jag är slutkörd idag. Jag är så trött och har huvudvärk så det bara sjunger om det. Bara tacksam över att Stacy är trött hon med så att jag inte behöver höra ljudet av grisen hela tiden. 


Få se vad som händer imorgon. Hoppas på en lugn och skön dag för min del.


Johanna Out!

 

Dag 3

Dag 3 har gått lite väldigt bra.

Gick ut tidigt med Stacy på en halvlång promenad för att ge Milla hennes silver schampo tillbaka, hon hade glömt det här igår.


Vid lunchtiden så kom Nadja och Nellie på besök. Nellie ville säga hej till Stacy. Hon är så sockersöt den där lilla tjejen. "Jag älskar dig Johanna". När man hör en liten säga någonting sådant så värmer det verkligen ens hjärta. 


Efter det att de kommit hit så gick vi bort till hundgården. Jag var tacksam över det som hände där. En större hund satte Stacy på plats så nu kanske man kan våga ta sig dit bort med henne igen. Som sagt är jag inte så rädd om henne som jag är om den hund som kan eventuellt bli hennes offer.
Tjugo minuter senare så var hon helt slutkörd och jag trodde inte att hon skulle orka med sin långpromenad, men jag hade fel där hehe.
Vi tog promenaden några timmar senare och det där var verkligen nog för henne sedan. Stackarn är helt slut ännu. När jag trodde att hon behövde ut och kissa innan så orkade hon knappt ens en gång sätta sig ner för att uträtta sina behov. =P Då har man verkligen gjort ett bra jobb med att gå ut och rasta hunden xD. 


Nu så ska jag se ett eller två avsnitt av CSI Miami innan vi går ut på hennes sista lilla behovsrunda och sedan är det sängen som gäller. Vi har båda två en lång dag framför oss imorgon.

Ska åka med Milla och Chris till Lyckeby och träffa Nadja och Nellie där för en lunch, visserligen så ska jag undvika sån mat men jag kommer inte att göra någonting annat mer än att motionera imorgon tror jag haha.
Efter lunchen så går jag, Chris, Nadja, Nellie och Stacy bort till Amiralen. Eftersom jag har med mig både Chris och Nadja så kan en av dem hålla i Stacy under tiden som jag uträttar mina ärenden där inne. Jag har en shoppinglista så det kommer nog vara lite smidigt, i alla fall är det vad jag hoppas på. 
Efter det så får jag väl åka hem eller någonting så att jag kan slänga in åtminstone en maskin tvätt. Tror inte jag hinner med så många maskiner imorgon i alla fall. 


Okej. Nu så ska jag ta och återgå till CSI Miami. Skriver nog mer imorgon, förhoppningsvis. 


Johanna Out!!!!!!!