På ett plan så känner jag dåligt samvete om att ha haft den bästa julen i hela mitt liv, men jag vill och måste skriva om den.
Jag har firat jul tre dagar i sträck, så visst är det lite mycket farande fram och tillbaka men i slutänden har det varit värt det.
På torsdagen den 23e så började vi fira julafton hemma i Harstorp med mamma och pappa. I vanligt fall brukar vi ju vara halva julen i Ronneby hos Jennie och andra hälften hos mamma och pappa med Jossan, Chrille, Theo och Dea, men eftersom Jossan skulle jobba hela julafton så tog vi dagen innan.
Någonting med mig är att jag brukar alltid planera min julklappslista och högst upp på listan stod VÄNNER serien på dvd eftersom väldigt många av mina VHS band är sönder. Jag sa att jag vet att denna är dyrare än vad jag normalt brukar få för så jag sa att hela familjen kunde lägga ihop till dem.
Ja jag fick inte direkt vad jag trodde var möjligt. Pappa hade hittat på något jul rim, som jag tyvärr inte har fått ännu utskrivet(han läste på ett papper som han bara hade kladdat ner lite snabbt på). Han bad Chrille om lite hjälp, jag trodde att Chrille och Jossan hade julklappen i deras bil men så var det inte... De kommer inte in med VÄNNER serien, de kom in med en LED TV!!!!! Jag trodde inte det var sant, jag tror fortfarande knappt det. Det är liksom...WOW!!!!!
Igår på julafton så skulle Jonas och pappa komma in och hjälpa till att sätta upp och installera teven åt mig. Överraskningen slutade inte med teven. Överraskningarna bara fortsatte. Jonas, Katta, Robin, Daniella och Tyson gav mig en dvd spelare med blu-ray. Jag var så mållös och är fortfarande. Hur ska jag någonsin kunna tacka alla? Det är helt otroligt.
Hemma hos Jennie var det ännu två överraskningsmoment. Jag stod i valvet mellan vardagsrummet och köket när någon lägger armarna om mig bakifrån. Jag tittar omkring mig och ser mamma framför mig och pappa till vänster om mig. Det var Jonas som höll om mig. Jag trodde verkligen att jag drömde. Teve, dvd spelare och sedan detta. Detta är nog en av de första gångerna som jag verkligen känt mig älskad av honom. Det var inget agg eller negativa känslor. Det bara kändes för bra för att vara sant. Jag har velat att han ska se mig genom hela mitt liv och sätta mig kanske lite på samma nivå av hyllning som han gör med Daniella och Timmy... Jag bara trodde faktiskt att det inte var möjligt mer än i mina drömmar.
Under julklappsutdelningen så fick jag VÄNNER serien. Fattades bara att jultomten skulle komma ner genom en skorsten så skulle jag vetat att jag drömde, men jag tror inte detta är en dröm. Allting har bara känts positivt. För första gången så har jag verkligen inte velat riktigt åka hem eller känt behovet att dra mig undan.
Idag var det sista överraskningsmomentet. Jag åkte till Ronneby för att fira med Annika, Paul, Anton, Malte, Tina, Mats, Olivia, morfar och Gunillas barn. För en stund trodde jag att det skulle bli ansträngt men det blev det inte. Jag kände mig nästan mer delaktig i konversationer med dem än familjemiddagarna.. Jag satt mellan Paul och Mats, vilket de faktiskt till och med bad mig göra. Allting är bara en stor WOW känsla och jag tror att ingen jul kommer någonsin kunna komma i närheten av denna känslan som jag har just nu.
Gunillas barn är helt underbara. Stefan (kommer inte ihåg vad hans tjej heter AJ AJ AJ) och Johanna gav mig till och med skjuts hem till Karlskrona. Visst fick jag julklappar av Annika med familj och Tina med familj..men den bästa gåvan de gav mig var att jag fick följa med och bara njuta. Jag var inte ens en gång rädd, vilket jag varit nästan alla gånger jag träffat Annika och dem.
Om Paul, Annika, Tina, Masse, Jossan, Jonas, Katta eller vem det nu än är som läser detta så vill jag bara säga att den bästa julklappen jag fick var att vara med utan rädsla och utan att känna sig obekväm.
Ni har alla gett mig en underbar jul och jag bara ler hela tiden. Det är så underbart härligt. Julen är verkligen magisk och det kommer jag aldrig någonsin kunna tvivla på. Mirakel kan hända bara du slutar jaga efter dem.
God jul allihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar